Vi har ofta promenerat förbi och undrat om The Strand skulle öppna igen. Men det har sett dött ut där. Därför var det glädjande att få upp detta i flödet idag:
Vi har ju många trevliga minnen från The Strand! Ägarna är trevliga och maten god! Några gånger har vi ätit Dansk frukost där. Smörrebröd med öl och snaps. Smörrebröden har varit delikata. Oj vad gott! Medan vi åt tänkte jag på alla färjeturerna som jag gjorde på 60-talet! Jag saknade bara en flaska danskt citronvand!
Jag bodde ju utmed Öresund i min barn- och ungdom. På den tiden var alla livsmedel – utom kaffe – billigare på den danska sidan. Mor veckohandlade i Danmark. Ofta följde jag med. Vi åkte med färjan som gick mellan Limhamn och Dragör. Ombord fick jag antingen ett danskt wienerbröd med chokolade eller ett smörrebröd. Till detta brukade jag dricka citronvand!
”Smörrebröd (danska: smørrebrød) kan kallas Danmarks nationalrätt, och är en smörgås som vanligtvis består av en skiva grovt och kompakt fullkornsbröd med en kombination av pålägg som kan varieras i det oändliga. Mängden pålägg är ofta ganska väl tilltagen, och vissa typer av smörrebröd kan även utgöra huvudrätten i en måltid.” enl Wikipedia.
Ett annat minne från The Strand är när det vid bordet bredvid vårt satt ett engelskt par. Det visade sig att de hade bott 5 år i Mönsterås dvs några mil ifrån där vi bor i Sverige och kunde lite svenska. De berättade om sitt liv och hur de hade flyttat runt i 34 länder. Han hade jobbat på pappersmassefabriken, varit dykare vid bygge av oljeplattformar utanför Norge, haft en segelbåt och seglat runt de Karibiska öarna, kapsejsat med båten och blivit upplockade av en tanker, åkt tillbaka till England och drivit en pub i London. Visade ärren i ansiktet och sa att de var minnen från pubtiden. Nu var de pensionerade och bor sedan 5 år tillbaka i Almuñécar.
De tyckte att vi pratade bra engelska och betonade vikten av att kunna prata olika språk. Det blev ett mycket intressant möte. Vi pratade även en del politik och Brexit. Men de tankarna stannar mellan oss. Jag frågade vilken nationalitet som de anser sig ha då de har flyttat så mycket. Svaret blev engelsmän, eftersom de har engelska pass och har släkten i England. Men de tänker inte flytta tillbaka till England. Jag undrar nu vad som har hänt med dem. De skulle ju åka på begravning i England veckan efter vår spanska lockdown!
Nu har vi i alla fall beställt bord på The Strand. Ska bli roligt att besöka det igen!
Ulsans kultur och kuriosa 