Idag är det sista dagen att skicka julkorten med julfrimärke. Men hur många av oss skickar julkort? Trenden att skicka julkort har gått lite upp och ner under 1900-talet. Höjdpunkten nåddes 1996 då 62 miljoner julkort skickades i Sverige. Efter det har antalet minskat successivt, förmodligen på grund av e-postens genomslag. I Sverige skickas nu årligen ungefär 16 miljoner julkort.
Som så många andra jultraditioner kom seden att skicka julkort till oss från Tyskland i slutet av 1800-talet. Men de första handkolorerade julkorten gjordes i USA redan i mitten av 1800-talet. Tomten på de första importerade korten såg ut som en gruvarbetare med inspiration från Bröderna Grimm, men så småningom såg den svenska tomten mer ut som den traditionella hustomten med bondekläder.
Det första julkortet skickades i England på 1840-talet. Det trycktes i en upplaga av tusen exemplar och var handkolorerat. Det var samtidigt ett nyårskort. I Sverige började man skicka julkort på 1880-talet. Till en början kom både influenser och julkort från främst England, Tyskland och Danmark. Den nu hävdvunna hälsningen ”God jul” hade i början konkurrens av både ”Fridfull jul”, ”Fröjdefull jul” och ”Glad jul.”
Både julgranen och jultomten sägs ha introducerats i Sverige genom spridningen av utländska julkort som avbildade borgerliga miljöer där familjen samlas kring en pyntad gran. Och där det är tomten – i stället för hans svenska föregångare julbocken – som delar ut klappar till barnen.
1897 inledde Axel Eliassons konstförlag ett samarbete med konstnären Jenny Nyström. Hennes tomtenissar med grötfat i snöiga gårdsmiljöer gjorde omedelbar succé och trycktes i enorma upplagor.
Tomtefiguren var inspirerad av Viktor Rydbergs dikt ”Tomten”. Den nordiska gårdstomten var en liten envis figur som kunde ställa till ofog för människorna om han inte behandlades med respekt och skilde sig märkbart från den rödklädde Sankt Nikolaus som prydde importerade kort. Jenny Nyströms samlade julkortsproduktion uppgår till över 600 motiv.
Till en början delade man själv ut julkorten, men snart kom de att distribueras via postverket. Julkortskrivandet var först en överklassföreteelse som sedan spred sig nedåt i folklagren. Efter 1897 års utställning i Stockholm, blev vykortsskrivandet i allmänhet en sådan fluga, att det sägs att 1903 års ståtliga huvudpostkontor på Vasagatan i Stockholm bekostats av inkomsterna från vykortsportona.
Motiven har växlat genom åren. Grisar och änglar eller byar i snö har blivit mer ovanliga motiv. Patriotiska motiv förekom under världskrigen, till exempel vajade då ofta den svenska flaggan vid den lilla röda stugan på korten.
Det finns exempel på att även julkorten kan illustrera politiska skeenden. Ett exempel är under den tyska ockupationen av Norge under andra världskriget. Tyskarna upptäckte att fler och fler norrmän bar tomteluvor som en tyst protest mot den tyska närvaron. Ockupationsmakten reagerade genom att införa ett förbud mot att bära röd toppluva. Detta ledde till en utgivning av så kallade ”nissekort”, julkort med dolda tyskfientliga motiv där till exempel svarta katter eller skator uppträder hotfullt mot en inhemsk norsk tomtenisse. Julkorten förbjöds och beslagtogs.
Idag är det många som skickar ett mer personligt julkort med en familjebild. Många väljer roliga och humoristiska bilder. Andra väljer att inte skicka julkort eller att skicka gratis julkort via nätet.
Själv önskar jag alla bloggläsare GOD JUL här i bloggen!
Ulsans kultur och kuriosa 